Förskolans framväxt och den svenska jämställdhetspolitiken

Förskolans historiska rötter

Vid mitten av 1800-talet så industrialiserad och urbaniserades det svenska samhället. Föräldrar sysselsattes i arbete vilket gav upphov till någon form av organiserad barnomsorg. En stor grund till detta var också oron för alla barn i städerna. Den här barnomsorgen byggde till stor del på filantropin, på andra människors goda vilja och hjälpsamhet.

Barnkrubborna

Det här ledde till dom första barnkrubborna. Det var e fattigas barn och sen även de arbetande mödrarnas barn som fick plats på barnkrubborna. Den var behovsprövad, man behövde alltså ett intyg från fattigvården.

Oftast öppet 07.00-19.00 (I vissa fall även nattetid). Här var stora barngrupper och byggde som innan sagt på välgörenhetsekonomin och filantropin.

 

 

Barnträdgårdarna

Barnträdgårdarna byggde på Friedrich Fröbels (1782-1852) pedagogiska filosofi. Här hade leken stor betydelse för den dagliga verksamheten. Till skillnad från barnkrubborna handlade det här mer om ett komplement till hemmet och barn från välbärgade hem, ideen kom ursprunligen ifrån Tyskland och grundade sig på tankar från upplysningen, romantiken och Rousseau.

I Sverige fungerade barnträdgårdarna på ett någorlunda annorlunda sätt.

Ellen och Maria Moberg grundade i Sverige den första folkbarnträdgården. Här handlade det om att motverka sociala motsättningar i samhället.

Barnkrubborna och barnträdgårdarna är föregångarna till dagens daghem, lekskola och förskola.

Debatten om offentlig barnomsorg – 1930-1960-tal

Vid 1930-talet kom tanken om man borde bygga ut daghemmen? Nu härstammade tankarna från folkupplysningen och experter, det var en form av social ingenjörskonst.

Startskottet kom 1932 med Alva Myrdals ”storbarnkammare”.

Andra viktiga årtal att ha koll på här är:

1934 – Kris i befolkningsfrågan (Gunnar och Alva Myrdal)

1936 – Socialpedagogiska seminariet (Förskoleseminariet – Socialpedagogiska institutet)

1938 – första statliga utredningen om barnomsorgen

Här handlade det om ”Daghem” och ”Lekskola”. Konflikten mellan den arbetande kvinnan och modern uppstod också. S gör ett insteg om tvåförsörjarmodellen som bygger på att båda föräldrarna ska arbeta vilket senare kräver en utbyggnad av barnomsorgen.

Fler viktiga årtal att hålla koll på:

1962 – förskollärarutbildningen förstatligas

1964 – Tidningen Barnträdgården blir Förskolan

1972Barnstugeutredningens betänkande Förskolan

1975 – Förskolelagen

1977 – Förskollärarutbildningen blir högskoleutbildning

1985 – Förskola för alla barn från 1 ½ års ålder

1991 – förskola för barn även om föräldrarna studerar

1998 – första läroplanen för förskolan

 

Det absolut viktigaste här för oss i nutid är självklart läroplanen för förskolan, lpfö98. Det är styrdokumentet för förskolans verksamhet idag och något alla som har barn på förskolan borde ha läst igenom och ha lite koll på.

Läroplanen för förskolan, lpf98.

Samhällskontext 1960-talet

För att förstå varför skolan och förskolan utvecklades som den gjorde vid den här tiden är det också viktigt att veta hur samhället såg ut i övrigt. Det var högkonjunktur, (rekordåren). Sverige hade en av världens starkaste ekonomier. Vi hade en stor arbetskraftsinvandring, främst från Finland, Jugoslavien och Grekland. Man började även se kvinnorna som en arbetskraftsreserv.

Kvinnor hade utbildat sig, ville ut på arbetsmarknaden, delta i samhällslivet osv.

1960-1970-talets jämställdhetsdebatt

Här rådde ett internationellt perspektiv: ifrågasättande av auktoriteter, anti-kolonialismen, medborgarrättsrörelsen och antikrigsrörelsen. Många kvinnor hade erfarenhet av att organisera sig, bland annat genom ”Women’s liberation movement”. Startskottet i Sverige var Kvinnans villkorliga frigivning (Eva Moberg 1961). Här behövdes nu en helt ny familjestruktur som inte var uppbyggd kring hemmafrun. Här uppstod föreställningen om ”ett nytt samhälle”.

”Hemmavården”, alltså hemmafrun, betraktades mer och mer som någonting negativt. I barnhem och daghemmen hamnade nu fokus på professionalitet och att det skulle vara mer stimulerande för barnen. Tankar som grundades i vetenskap och modernitet.

Jämställdhetsdebatten fick självklart politiska konsekvenser. På 1970-talet kom drygt 500 000 hemmafruar ut på arbetsmarknaden, de flesta inom den offentliga sektorn.

1971 kom särbeskattningsreformen och tvåförsörjarmodellen blev en norm. Nu var det i princip omöjligt att vara hemmafru. När föräldraförsäkringen kom 1974 började också fädernas ansvar för barnen synliggöras. Det kom en massiv utbyggnad av daghemmen till följd av att kvinnorna kom ut i arbetslivet.

Startskottet var 1972 års Barnstugeutredning. Innan decenniets slut var 350 000 barn inskrivna i barnomsorgen.

Men jämställdhetsdebatten gick inte helt utan motstånd. Bland annat aktionsgruppen ”rädda familjen” samlade våren 1970 in 63 000 namnunderskrifter mot de planerade reformerna. De här reformerna är faktiskt inte ett resultat av folkliga rörelser.  Det var ett elitprojekt, den starka staten och grundade sig i en stark tilltro till staten.

 

 

 

 

 

Stäng meny