Utbildningshistoria 1800-1900 tal

Bottenskolans framväxt

På 1800-talet las grunden för det moderna Sverige. Det svenska samhället präglades av fred, befolkningsökning och samhällsreformer. Här ligger fokus på framväxten av en gemensam skola.

Är man intresserad av att lära sig mer om det här kan det vara bra att läsa Svensk utbildningshistoria : skola och samhälle förr och nu av Richardsson. Speciellt kapitel 6 & 7.

Paralellskolesystemet

Paralellskolesystemet bestod utav två separata skolsystem uppdelade i två "sk" stuprör.

  • Lärdomsskola –  Lärdomsskolan var till för de övre samhällsklasserna. Det var ett statligt läroverk där man läste latin, matematik, moderna språk, musik och senare realämnen. Det var även en formalbildning, den ledde alltså till en studentexamen och ledde till en karriär inom finare yrken och positioner. Bara 10% av barnen gick den skolan.
  • Folkskolan – Folkskolan var folkbildning för de lägre samhällsgrupperna. Man läste läsning, räkning, skrivning, kristendom, kyrkosång och hembygdskunskap. Där ingick även en stor del moralisk fostran, att veta hur man skulle bete och uppföra sig. Den här utbildning gick cirka 90% av barnen och det ledde till att man kunde arbeta inom den så kallade basproduktionen.

Inom en liten parentes måste tilläggas att även fast det var två stycken stuprör fanns det även en tredje sorts skola, flickskolan.

Den här indelning ledde till en splittring av samhället. Man delade per automatik in barnen i stad - landsbygd och flicka - pojke.

Folkbildning och folkskola

Folkbildningen har en lång historia i Sverige. Det började redan med kyrkans hemundervisning på 1600-talet.

Med reformationen där Sverige blev protestantiskt kom också betoningen på läskunnighet läskunnighet. Varje individ ska själv kunna läsa bibeln, katekesen, postillan och psalmboken. Läsningen kontrollerades vid husförhör där man förhördes genom att kunna citera valda delar ur nämnda skrifter. Den gav en examen genom konfirmation som ledde till ett medborgarskap.

Folkskolan och samhällsutvecklingen

Folkskolan föregicks av en kamp mellan konservativa och reformvänliga. En stor bakgrund till kampen handlade om den farliga underklassen. Rädslan för den då outbildade underklassen skulle göra uppror.

Några viktiga datum att veta om angående den här perioden är:

1809: grundlagsreformen

1812 års uppfostringskommitté

1825 års stora uppfostringskommitté

Till slut segrade de konservativa. Det medförde att staten skulle inte ta ansvar för folkbildning, bara för lärdomsskolan.

Kampen om bottenskolan under 1800-talet

Per Sahlström & Anders Danielsson lämnade 1840 in en riksdagsmotion om folkundervisning. Om folkundervisningen (Sahlström 1833).

1842 infördes folkskolan, den första folkskolestadgan. Det var egentligen inte en omvälvande reform utan den byggde på vad som redan existerade.

Där fanns ingen skolplikt, ingen timplan och den var inte åldersbestämd. Där fanns en läroplikt och en undervisningsplikt.

Trots införandet av folkskolan så bestod klassamhället

Fridtjuf Berg skrev 1883 om en allmän folkskola som bottenskola för alla barn. Folkskolan såsom bottenskola (Berg 1883). Tyngdpunkten från Berg låg i att ”Driva ut kastandan ur skolsystemet” .

Tre orsaker till folkskolans tillkomst

  1. Teknisk utveckling och de stora samhällsreformerna.
  2. Befolkningsökning och proletarisering.
  3. Institutionaliserad stat och medborgarskap.

Skolutvecklingen 1940-1962

Från  1850 till 1930 hände mycket inom skolans utveckling. Elevantal per lärare sjönk från 78 elever per lärare 1850 till 25 elever per lärare 1930.

Stora samhällsförändringar som urbanisering, industrialisering, rösträtten och liknande händelser gav nya förutsättningar för alla befolkningsgrupper. Här kom också tanken och krav på översyn av skolsystemet.

Några viktiga årtal den här perioden är;

1940 års skolutredning

1944 S-kongress

1946 års skolkommission

1950 års riksdag: beslut om införande av nioårig enhetsskola

1957 års riksdag: Införande av nioårig grundskola

1962: Grundskola införs i Sverige

 

Stäng meny